CX/UX-discovery · PostNord · Konceptutveckling
Skicka paket utan etikett: mot ett skalbart logistikflöde
Jag ledde discoveryarbetet kring hur AI och förändrade logistikflöden kunde göra etikettfria paket skalbara i PostNords paketskåp. Från research och ett tekniskt proof of concept till koncept testade med konsumenter gav arbetet PostNord tre tydliga slutsatser och hjälpte dem att fatta beslut om framtida investeringar.
- År
- 2025
- Bransch
- Logistik
- Företag
- PostNord
- Omfattning
- 5 månader

Tjänsteresan
- InlämningKonsumenten lämnar paketet i ett skåp
- Första milenFöraren hämtar det
- TerminalIdentifieras och sorteras
- Sista milenLevereras på rutten
- MottagandeHos ett utlämningsställe, eller kunden vid returer
Kort version
Problemet
Konsumenter kunde skicka paket från en paketskåp utan etikett. Bakom den enkla upplevelsen var produktionsflödet fortfarande beroende av streckkoder, vilket innebar manuella moment.
Vad jag gjorde
Jag ansvarade för discovery-arbetet: research, flödeskartläggning, ett tekniskt test tillsammans med specialister och koncept som testades med konsumenter och experter.
Vad det ledde till
Två utvärderade koncept och tre slutsatser som hjälpte PostNord att fatta beslut om framtida investeringar: behåll koden som konsumenten skriver på paketet, AI-igenkänning räcker ännu inte ensam, och att skala etikettfria paket kräver robotik längre fram i flödet.
Problemet
PostNord hade skapat en enkel kundupplevelse där konsumenter kunde lämna ett paket i en paketskåp utan att skriva ut och fästa en etikett. Bakom den smidiga upplevelsen fanns dock ett produktionsflöde som fortfarande var beroende av streckkodsskanning.
När paket kom in utan fysisk etikett krävdes manuella moment för bland annat identifiering, ommärkning och vidare hantering. Det ökade risken för fel, förlängde ledtiderna och höjde driftskostnaderna.
För att skala måste hela flödet fungera
För att tjänsten skulle kunna skalas upp behövde hela flödet fungera effektivt: från paketskåpet och terminalen till sortering och slutlig leverans.
Designutmaningen
Hur kan vi behålla den enkla, etikettfria upplevelsen för konsumenten och samtidigt minska den manuella hanteringen genom hela logistikkedjan?
Lösningen behövde klara stora paketvolymer, fungera på flera marknader och gå att integrera med befintliga terminal- och sorteringsflöden. Samtidigt behövde möjligheterna med AI-baserad identifiering vägas mot teknisk tillförlitlighet, operativa risker och investeringar i den fysiska infrastrukturen.
Viktiga designbeslut
Fyra insikter styrde arbetet.
- Behåll den enkla kundupplevelsenKonsumenten ska fortfarande kunna lämna paketet utan skrivare, etikett eller extra manuella moment.
- Optimera hela flödetLösningen behövde fungera genom hela logistikkedjan, inte bara vid paketskåpet eller i ett enskilt steg i terminalen.
- Validera tekniken tidigtAI-baserad identifiering behövde prövas tekniskt innan den kunde bedömas som ett realistiskt alternativ i produktion.
- Jämför utvecklingsvägarArbetet låstes inte till en enda lösning. Två framtidskoncept togs fram, med olika möjligheter, risker och investeringsbehov.
Mitt bidrag i teamet
Min roll
Jag ansvarade för discovery-arbetet och ledde research, flödeskartläggning och konceptutveckling. Jag förde samman konsumenternas behov med operativa och tekniska perspektiv, för att identifiera var AI kunde skapa värde och vilka delar av flödet som behövde förändras.
Jag visualiserade nuläget, formulerade framtidsscenarier, utvecklade och testade koncept och sammanställde rekommendationer, risker och vägval inför den fortsatta utvecklingen. Det hjälpte PostNord att fatta beslut om framtida investeringar.
Teamet
Arbetet var tvärfunktionellt, med kompetenser inom kundupplevelse, produkt, teknik, AI och logistikdrift. Samarbetet var avgörande för att lösningarna skulle bli begripliga för konsumenten, tekniskt möjliga och genomförbara i den operativa miljön.
Hur jag tog mig an utmaningen
- Kartlade hela paketflödetJag kartlade resan från att konsumenten lämnar in paketet i paketskåpet till upphämtning, terminalhantering, sortering och leverans. Det visade var den enkla kundupplevelsen skapade manuella moment och operativa risker längre fram i flödet.Resultat En gemensam bild av nuläget och de viktigaste problemen att lösa.
- Samlade in flera perspektivGenom research med konsumenter och interna experter identifierade jag behov, beteenden, tekniska begränsningar och operativ friktion.Resultat Tydliga kriterier för vad en användbar och genomförbar lösning behövde uppfylla.
- Utforskade möjligheterna med AITillsammans med tekniska specialister undersökte jag hur AI kunde identifiera paket och koppla dem till rätt försändelsedata utan fysisk etikett. Ett tekniskt test användes för att bedöma möjligheter och begränsningar.Resultat En bättre förståelse för var AI kunde skapa värde och vilka tekniska osäkerheter som återstod.
- Tog fram flera AI-konceptJag tog fram koncept för olika sätt att lämna in, identifiera och hantera etikettfria paket. Koncepten skilde sig åt i hur konsumenten, mobilen, paketskåpet och terminalflödet användes.Resultat Flera möjliga lösningsriktningar att jämföra inför en större investering.
- Testade genom hela logistikflödetKoncepten testades med konsumenter för att utvärdera olika sätt att lämna in ett paket. De stämdes också av med tekniska och operativa experter för att se hur de skulle fungera vid upphämtning, terminalhantering, sortering och leverans.Resultat Identifierade användarbehov, tekniska beroenden, manuella moment och operativa risker.
- Rekommenderade en riktningResultaten användes för att förfina alternativen och välja ut två framtidskoncept. Jag sammanställde en rekommendation med nästa steg, risker och viktiga avvägningar.Resultat Ett konkret beslutsunderlag för fortsatt validering och utveckling.
Service blueprinten, front stage och backstage
Flödet för etikettfria paket: från att konsumenten lämnar ett paket i ett paketskåp, via upphämtning i first mile och sortering på terminalen, till leverans i last mile till ett utlämningsställe, eller direkt till kunden när paketet är en retur.
Scrolla i sidled för att se hela blueprinten.
Konsumentupplevelsen
Bildigenkänning med AI gav också fler möjligheter för konsumentupplevelsen när man skickar ett paket från ett paketskåp än dagens handskrivna kod. Jag tog fram prototyper av olika användarupplevelser för flödet att boka ett paketskåp för att skicka ett paket, och testade dem med användare. Vi utvärderade varje upplevelse utifrån hur säker den kändes, hur enkel den kändes och den övergripande upplevelsen. Vi skickade också ut en enkät, så att vår rekommendation för konsumentupplevelsen vilade på fakta.
-
Skriv en kod

-
Skriv ett ord

-
Ta bara ett kort

-
Öppna och lämna

Resultatet
Arbetet gav PostNord två utvärderade koncept, jämförda utifrån kundvärde, teknisk genomförbarhet, operativ påverkan och investeringsbehov, och en rekommendation om vilka spår som skulle tas vidare inför en större investering.
Det här lärde vi oss
Behåll koden på paketet
Konsumenterna ville fortsätta skriva en kod på paketet, även när de kunde hoppa över det. Att göra det själva gav dem en känsla av kontroll över sitt paket.
AI-igenkänning räcker inte ännu
Ny AI-baserad bildigenkänning kunde känna igen ett paket utan att något lades till på det. I våra tester nådde den ändå inte upp till PostNords höga krav på identifiering av paket.
Besparingar nu, robotik på sikt
Att mata in koden manuellt och lägga till en tryckt etikett i produktionen kan sänka kostnaderna på kort sikt. Men för att kunna skala behöver flödet gå mot robotik, eftersom ett paket utan tryckt etikett är svårt att hantera senare i processen.
Vad jag tar med mig
En enkel kundupplevelse kan flytta komplexiteten till andra delar av tjänsten. För att skapa en lösning som fungerar och går att skala behöver man förstå hela systemet, från konsumentens inlämning till terminalhantering och leverans.
Projektet visade också värdet av att kombinera användarinsikter, teknisk validering och operativ kunskap innan man väljer riktning och gör större investeringar.
”Genom det här discoveryinitiativet hjälpte Mikaela oss verkligen att komma fram till beslut om framtida investeringar. Vi ville utforska om AI kunde förbättra både användarupplevelsen och kostnaden för att hantera paket från paketskåp, hela vägen.”